Ann-Sofie Dahl


En lärobok för de Nya Moderaterna

Du gamla Du fria: moderat utrikespolitik från högerparti till alliansregering

av Ann-Sofie Dahl
Medströms förlag

Ann-Sofie Dahl lyfter fram det internationella och utrikespolitiska engagemang moderaterna haft genom åren.

Det har alltid varit populärare att skriva om vänstern, om socialism och kommunism än om de borgerliga partier som företräder konservativa och liberala ideologier. Men någon gång emellanåt dyker det upp någon bok som faktiskt handlar om personer och företeelser på den borgerliga sidan. En sådan bok är Ann-Sofie Dahls “Du gamla Du fria; moderat utrikespolitik från högerparti till alliansregering”. En bok som med tanke på vart det Nya Moderaterna har navigerat partiet, och att det i oktober var 110 år sedan moderata samlingspartiet bildades, är av speciellt intresse. Boken fyller ett tomrum och kan rekommenderas att användas såväl i utbildningssyfte som av personligt intresse. Inte minst borde den vara en obligatorisk läsning för alla de moderater som har förtroendeuppdrag med intresse för försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. För alla med ett intresse för svensk politik är boken en viktig pusselbit för att förstå och se mer än den socialdemokratiskt färgade politik som i så många år varit förhärskande i Sverige.
Jag rekommenderar att den förre partisekreteraren i moderaterna, Per Schlingmann, läser boken för att få en uppfattning hur mycket han förstört när han införde den ständiga förändringen som norm för nymoderaterna.

Historiskt sett har moderaterna varit ett parti som intresserat sig för utrikespolitik. Gösta Bagge som man förknippar med stödet till Finland under andra världskriget, Jarl Hjalmarsson med sitt ställningstagande för väst mot den sovjetiska diktaturen och kommunismen, Gösta Bohman som försökte få en viss moderation i den svenska Vietnampolitiken och Carl Bildt som under 80- och 90-talen tydligt klart tog ställning för det demokratiska väst i förhållande till den sovjetiska diktaturen.

Boken ger kunskap i den moderata utrikes- och säkerhetspolitiken såväl historiskt som i nutid.

Något jag uppskattar lite extra med boken är att det svenska försvaret upptar en central del. En total uppslutning runt det svenska försvaret har under decennier varit fundamentalt i den moderata politiken då detta direkt kan kopplas till kraven på frihet. Frihet såväl på det individuella planet som för nationer och folk. Med de nya moderaterna och den Schlingmannska filosofin förändrades moderaternas officiella syn på försvaret. Rikets säkerhet, förmågan att kunna försvara landet, friheten och oberoendet blev en budgetpost bland andra. Tillfälliga valsegrar blev viktigare än en långsiktig försvars- och säkerhetspolitik. Partistämmobeslutet om svenskt medlemskap i NATO gömdes undan och blev en fråga Reinfeldtministären inte ville hantera. Med de senaste årens ryska upprustning och allt aggressivare attityd mot sina grannar finns det all anledning att ifrågasätta riktigheten av den valda politiken. Förhoppningsvis kan misstaget rättas till i samband med att en ny partistyrelse tillträder.

Reinfeldts tid som statminister har präglats kanske inte av rädsla, men av eftergivenhet och stor försiktighet när det gäller Ryssland. Från att inte protestera mot militära kränkningar och göra dessa offentliga till ett godkännande utan kommentarer av byggandet av den ryska gasledningen genom Östersjön. Vi kan också minnas den upptuktelse dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg fick av statsministern när han för media konstaterade det självklara att gasledningen inte gagnade svenska intressen.

Ann-Sofie Dahl lyfter fram det internationella och utrikespolitiska engagemang moderaterna haft genom åren men som till stor del hamnat i skuggan av den tidigare så starka socialdemokratiska dominansen på området. Finland, de baltiska staterna, svenskt medlemskap i EEC (en fråga högerpartiet drev redan på 60-talet), samhörigheten med västvärlden och den transatlantiska länken är områden som haft och till stor del fortfarande har stor vikt för moderaterna.

Ann-Sofie Dahl tar upp många intressanta delar av moderaternas 110-åriga historia. Vi får veta mer om den så kallade ”Hjalmarsson-affären” 1959, om Gösta Bohman och Vietnamkriget och om Carl Bildt och de kränkande ubåtarna. I stort samma konflikt men med olika aktörer. Det fria väst mot det kommunistiska öst. Socialdemokraterna med Olof Palme som den kanske främste förgrundsfiguren försökte få svenskarna och omvärlden att se Sverige som en stat mellan de båda supermakterna. Han försökte också lansera en tredje ståndpunkt med en kärnvapenfri korridor genom Europa. En politik som om den förverkligats skulle cementerat rådande förhållande med det demokratiska väst och det totalitära öst. Nu vann Palmes idéer inte någon större genklang i väst medan man tyckte desto bättre om den svenske socialdemokraten i de kommunistiska diktaturerna – inte minst på Kuba.

Har man själv varit med om något som beskrivs i en bok som denna så engagerar det givetvis mer än om man bara hört talas om det.
Det har väl aldrig funnits en konflikt, ett krig, som speglats så enögt i media som Vietnamkriget. Under några år gick allt ut på att hata USA. Också inom moderata ungdomsförbundet, MUF, pågick en kamp mellan dem som ville ge USA och Sydvietnam sitt stöd och de som flöt med den breda massan i dåtidens korrekta politiska uppfattningar. Många av denna tids ledande personer inom MUF tog mer eller mindre öppet ställning mot USA. Den uppfattning som jag – och många med mig – hade, och även idag anser vara den rätta, var att om Nordvietnam vann kriget skulle vi få en totalitär, kommunistisk regim i hela Vietnam. Om Sydvietnam med amerikanskt stöd vann så skulle förutsättningarna för en utveckling mot demokrati vara betydligt större, rent av sannolik. Jag hade gärna sett att det skrevs mer om denna tid. Om Vietnamkriget och den svenska opinionen. Det fanns de som inte ställde upp på den kommunistiska linjen. Den historien är ännu inte berättad. Ann-Sofie Dahls bok är viktig och för den moderate politikern och den politiskt intresserade en titel som borde finnas som standardverk på bokhyllan.

Ann-Sofie Dahl är docent i internationell politik och Senior Research Fellow vid Center for Militaere Studier i Köpenhamn. Hon är också Adjunct Fellow vid Center for Strategic and an International Studies i Washington. Hon har tidigare varit gästforskare vid NATO Defense College i Rom. Ann-Sofie Dahl är verksam som utrikes- och  säkerhetspolitik debattör och skriver regelbundet i Sydsvenska Dagbladet och Svenska Dagbladet.
.