Sverige har ett av världens högsta värden av socialt kapital. Om du är nyfiken på vad socialt kapital innebär samt varför det är så högt i Sverige kan du med fördel fortsätta läsa nedan.

Vad innebär ett socialt kapital?

Det finns flera definitioner av begreppet socialt kapital. Det beror dels på vem du frågar och på vilken nivå du vill veta svar. Generellt kan begreppet definieras som den tillit som folket har till staten i ett land. Det vill säga, i Sveriges fall med ett högt socialt kapital litar de allra flesta på staten och andra instanser. Det handlar också om huruvida människor i samma samhälle litar på varandra. Det finns tydliga exempel på det svenska samhällets sociala kapital, ett av dem kan du läsa om här.

Men, begreppet socialt kapital måste inte handla om vad kollektivet tycker om exempelvis staten eller varandra. Det kan också handla om hur en individs nätverk och sociala sammanhang ser ut. I den här texten utgår begreppet mer från den kollektiva synvinkeln. Genom att studera det sociala kapitalet i ett samhälle går det också att utläsa hur samhället är organiserat och olika samhällsstrukturer som finns i det samhället.

Det sociala kapitalet idag

Om du vill läsa mer om dagsaktuella kommentarer på det sociala kapitalet kan du göra det via länken. Det kan också tilläggas att det sociala kapitalet idag påverkas av det faktum att sammanhållningen inom vissa grupper har förstärkts den senaste tiden. Det i sin tur innebär (inte alltid, men ofta) att det utvecklas en misstro mot andra grupper i takt med att den egna gruppen stärker sin sammanhållning. I takt med att det här fenomenet ökar i samhället idag och att många grupper anklagar varandra för att vara “det yttre hotet” så tappar samhället också socialt kapital. Eftersom att grupperna inte litar på varandra och/eller staten så minskar det sociala kapitalet i samhället. Samtidigt som gruppens egna sociala kapital ökar.

För att Sverige inte ska förlora sitt goda sociala kapital krävs det att grupperna slutar anklaga varandra och börjar samarbeta istället. Eller åtminstone att trenden vänder istället för att den fortsätter att öka. Förhoppningsvis har Sverige ett av världens högsta kapital om tio år också.

Är du en economista? Eller känner du till boken och podcasten med samma namn? Då har du säkert koll på både Pingis Hadenius och Isabella Löwengrip. Om du inte har koll på dem och/eller vill lära dig mer kan du fortsätta läsa nedan.

Economista

Begreppet Economista lanserades i boken med namnet: “Economista: ta makten över din ekonomi och få ett roligare liv”. Boken är skriven av Pingis Hadenius och Isabella Löwengrip och gavs ut år 2013. Sedan dess har boken sålts i många exemplar och de skapade också en podcast inom ämnet samma år som boken lanserades. Dock är podcasten inte längre aktiv. Det finns också sidor på sociala medier med samma namn och de är fortfarande aktiva. Men, det är kanske snarare genom den konstanta strömmen med följare än att det skrivs så mycket av ägarna på den.

Boken och podcasten med samma namn handlar i alla fall om hur du på bästa sätt hanterar din privatekonomi. De behandlar många olika problem, synvinklar och tankesätt både i boken och i podcasten. Där ifrågasätts också ämnet ekonomi, gamla vanor och tankesätt. Det finns mycket annat kvar att ifrågasätta också, som julklappar från staten till exempel. Det märks att de är vana vid att diskutera ämnet när de är med i olika offentliga sammanhang tillsammans.

Pingis Hadenius

Pingis är utbildad civilekonom och har arbetat inom branschen i flera år. Bland annat har hon arbetat både som chefredaktör och aktieanalytiker. Numera arbetar hon som entreprenör och syns exempelvis på TV4 som deras vardagsekonom. Dessutom driver hon en rad olika företag tillsammans med Isabella Löwengrip samt föreläser på en rad olika ställen. Ibland föreläser de även tillsammans och ibland föreläser hon ännu mer med inriktning på ekonomi.

Isabella Löwengrip

Ingen kan ha undgått Isabella “Blondinbella” Löwengrip. Hennes blogg har blivit vald till nordens största blogg vid flera tillfällen. Hon är entreprenören som började blogga redan som fjortonåring och som idag driver stora företag. En del av företagen driver hon tillsammans med Pingins Hadenius, bland annat Economista, Löwengrip Care & Color och Flattered. Det går också allt bättre för hennes eget bolag, Löwengrip Invest. Idag driver de företag som har hela världen som marknad, men de lade grunden i Sverige. Isabella Löwengrip har tidigare varit delägare och drivit andra företag i Sverige också.

Hon har dessutom skrivit fler böcker utöver “Economista: ta makten över din ekonomi och få ett roligare liv”. Exempelvis “Egoboost” en bok med samma namn som hennes tidigare tidning.

Sverige har precis som så många andra länder en finansminister. Vår nuvarande finansminister heter Magdalena Andersson och hon har innehaft posten sedan 2014. Vem som tar över efter henne återstår att se. Men, om du vill veta mer om Sveriges finansminister kan du fortsätta läsa nedan.

Tidigare finansministrar

Den som är chef för finansdepartementet är tillika Sveriges finansminster. Genom historien har det suttit över 60 personer på posten. Namnet och postens omfattning har dock varierat under åren. Ett tag hette posten bland annat Ekonomiminister och Budgetminister. Som alla namnen avslöjar har personen som suttit och/eller sitter på posten varit ansvarig för rikets ekonomi och finanser. Tidigare i historien har vissa statsministrar suttit längre än vad de i regel gör numera. Gunnar Sträng är den som suttit allra längst på posten och han satt som finansminister i över tjugo år.

Om de tidigare finansministrarna kan sammanfattas att perioderna de suttit har varierat. Dels beror det på hur styret har sett ut i övrigt samt dels när och hur olika maktskiften ägt rum. Det är också skillnad på hur de har tillträtt till posten. Exempelvis satt Johan August Gripenstedt på posten under ett par månader 1851. Det berodde på att han var tillförordnad under den perioden. Sedan avsattes han till förmån för Otto Palmstierna och återkom som finansminister först när Palmstierna blivit avsatt 1856. Dessutom kan tilläggas att Gripenstedt sedan satt ungefär tio år på posten. I vissa fall är finansministerposten högst omdebatterad.

Så länge har inte Magdalena Andersson suttit som finansminister. Samtidigt har det varit större politiska svängningar de senaste åren, vilket har påverkat hur länge finansministrarna har kunnat sitta kvar. Om du är intresserad av att fördjupa dina kunskaper om svensk ekonomi kan du läsa vidare via länken.

Magdalena Andersson

Vår nuvarande finansminister som har suttit på posten sedan 2014. Hon är den första kvinnan på posten i den här typen av regering. Magdalena började sin karriär via Handelshögskolan i Stockholm. Hon är utbildad civilekonom och hon påbörjade en karriär som doktorand, men hoppade av innan hon blev färdig med sin avhandling.

Sedan var hon anställd vid Statsrådsberedningen som politiskt sakkunnig. Som följd av det blev hon planeringschef för Statsrådsberedningen. Efter den perioden blev hon statssekreterare i finansdepartementet. Hon har också hunnit med att arbeta för tankesmedjan Policy Network, vara överdirektör för Skatteverket samt att vara rådgivare åt Mona Sahlin. Till slut blev hon invald i regeringen och blev finansminister. Vem som efterträder henne återstår som sagt att se. Men, att posten förblir delvis densamma stämmer säkert.

Här kommer ett inlägg om hur Sveriges ekonomi ser ut idag. Hur den är uppbyggd, vilka delar den består av och mycket annat finns att läsa nedan.

Industrilandet Sverige

Sverige är ett av världens rikaste länder. Landets ekonomi är till stor del en marknadsbaserad blandekonomi som delvis utgörs av en skattefinansierad sektor samt en omfördelning av inkomster. Bland andra beståndsdelar av landets ekonomi kan nämnas jordbruket som idag står för ungefär två procent av BNP. Experterna menar att det främst är privata företag som står för en större del av omsättningen. Andra industrier som är viktiga för den svenska ekonomin är skogsbruk och brytning av järn. Något som diskuteras mycket just nu. Mycket av statens inkomster investeras in i infrastruktur och för aktiviteter som gynnar kulturen, fotboll är en stor sport i Svergie, därför har vi också en del stora EM-arenor.

Svenska exportvaror

Från Sverige exporteras en rad olika produkter som maskiner, papper, trä, vägfordon, järn och stål. Dessutom exporteras en del elektronik och kommunikationsföremål. Under de senaste åren har exporten representerat ungefär hälften av landets BNP. I Sverige handlar vi mycket med omvärlden både i form av export och import. Det har förekommit i stor utsträckning tidigare i historien också. Men, blir allt tydligare idag.

När de flesta tänker på exportvaror från Sverige tänker de på IKEA. Men, faktum är att både skogsbruket och massa- och pappersindustrin exporterar ännu mer. Dock är IKEA starkt förknippat med Sverige. Många svenskar som befinner sig utomlands åker till IKEA för att köpa mat de saknar från Sverige exempelvis.

Invånarnas sociala förhållanden

Enligt HDI (Human Development Index) tar Sverige en sjunde plats på listan över världens högsta levnadsstandard. Vi ligger fortfarande kvar på ungefär samma plats, även om mycket av den informationen som diskuteras nu har några år på nacken. Att vi har generellt hög levnadsstandard i Sverige beror på många faktorer. Både faktorer som det sociala skyddsnätet vi har haft länge samt god sjukvård, skola och barnomsorg. Att många människor har arbete är också en bidragande faktor. Sverige har därmed också en låg fattigdomsnivå till skillnad från andra länder.

Naturligtvis kan det alltid bli bättre och du som invånare kan påverka den svenska ekonomin också. Oavsett om du röstar för en nedmontering av välfärden eller en upprustning så bidrar och påverkar du den svenska ekonomin.

För att ta reda på mer om hur Sveriges ekonomi ser ut och fungerar är det bra att känna till några grundläggande begrepp. I följande artikel kan du läsa mer om klassisk nationalekonomi och vad begreppet gett upphov till samt hur det påverkar oss idag.

Kort historisk sammanfattning

Innan begreppet klassisk nationalekonomi blev känt har det naturligtvis förekommit ekonomiskt tänkande även om det inte har funnits samma utarbetade teorier. Redan i texter som är över 4000 år gamla finns det tendenser till ekonomiskt tänkande. Dessutom hävdar vissa experter att så länge det funnits människor har det funnits byteshandel. Dock i olika mindre eller större skalor. Här i väst har dessutom bibeln och kristendomen på olika sätt haft betydelse för ekonomin, åtminstone innan begreppet klassisk nationalekonomi kom till. Bland annat står det i bibeln att en inte får ta ut ränta vid lån och liknande. Det påverkade i allra högsta grad regelverk kring ekonomin före 1700-talet.

Om begreppet klassisk nationalekonomi

Begreppet klassisk nationalekonomi brukar definieras som det första trevande sättet att beskriva det som idag är känt som ekonomiskt tänkande. Det är också det här begreppet som ligger till grund för många av de ekonomiska utbildningarna som finns i Sverige och världen idag.

De mest kända teoretikerna inom den här kategorin är bland annat Adam Smith, David Ricardo, Thomas Malthus samt John Stuart Mill.

Startskottet för den klassiska nationalekonomin brukar identifieras med publiceringen av Adam Smiths Nationernas välstånd. Skriften publicerades redan 1776 och kom att utgöra en stor del av den första läran om nationalekonomi. De första klassiska nationalekonomerna lyckades delvis redovisa begreppet tillväxt och utveckling. I kombination med den industriella revolutionen som skedde i samhället under den tiden ledde detta till ett helt nytt synsätt på den egna ekonomin. Tidigare i historien hade det enbart varit stora härskares ekonomiska situation som ansetts som viktig. Efter tillkomsten av teorin om nationell ekonomi och den industriella revolutionen flyttades fokuset till arbetes förutsättningar. Dessutom kom begreppet klassisk nationalekonomi att vidga synen på olika länders ekonomi.

Ekonomins dynamik

Ytterligare ett begrepp som etablerades i den här vevan var de klassiska nationalekonomernas värdeteori. Med hjälp av den här teorin kunde teoretikerna undersöka dynamiken i ekonomin på ett helt annat sätt än tidigare. Teorin drog tydliga gränser mellan värdet av byteshandel och värdet av brukshandel. De menade att marknadspriserna påverkades av kortare influenser som var svåra att skapa teorier kring. I den nya teorin ingick delar som senare har används inom begreppet marknadsekonomi. De tre huvuddelarna som teorin består av är efterfrågan, teknologi och löner.

Många av de här teorierna och uppfattningarna förekommer fortfarande idag. Om du vill läsa mer om nationalekonomi ur ett mer nutida perspektiv är den här artikeln något för dig.

Efterföljande debatter

Ovanstående teorin har debatterats ur många olika vinklar. Dels finns det de som menar att teorin går att applicera på dagens samhälle också. Åtminstone efter viss modifikation. Också finns det de som menar att teorin är helt förlegad jämfört med hur det ser ut i samhället idag.

Till viss del består dagens studier och teorier inom ämnet marknadsekonomi av teorin nämnd ovan. Det vill säga, hur efterfrågan påverkar marknaden och med mera. Samtidigt så finns det fler dimensioner att ta hänsyn till idag.

Experterna anser att den klassiska nationalekonomin som begrepp dog ut under 1800-talet. Kanske var det också så till viss del, den formades i alla fall om i en omfattande utsträckning.