För att ta reda på mer om hur Sveriges ekonomi ser ut och fungerar är det bra att känna till några grundläggande begrepp. I följande artikel kan du läsa mer om klassisk nationalekonomi och vad begreppet gett upphov till samt hur det påverkar oss idag.
Kort historisk sammanfattning
Innan begreppet klassisk nationalekonomi blev känt har det naturligtvis förekommit ekonomiskt tänkande även om det inte har funnits samma utarbetade teorier. Redan i texter som är över 4000 år gamla finns det tendenser till ekonomiskt tänkande. Dessutom hävdar vissa experter att så länge det funnits människor har det funnits byteshandel. Dock i olika mindre eller större skalor. Här i väst har dessutom bibeln och kristendomen på olika sätt haft betydelse för ekonomin, åtminstone innan begreppet klassisk nationalekonomi kom till. Bland annat står det i bibeln att en inte får ta ut ränta vid lån och liknande. Det påverkade i allra högsta grad regelverk kring ekonomin före 1700-talet.
Om begreppet klassisk nationalekonomi
Begreppet klassisk nationalekonomi brukar definieras som det första trevande sättet att beskriva det som idag är känt som ekonomiskt tänkande. Det är också det här begreppet som ligger till grund för många av de 
ekonomiska utbildningarna som finns i Sverige och världen idag.
De mest kända teoretikerna inom den här kategorin är bland annat Adam Smith, David Ricardo, Thomas Malthus samt John Stuart Mill.
Startskottet för den klassiska nationalekonomin brukar identifieras med publiceringen av Adam Smiths Nationernas välstånd. Skriften publicerades redan 1776 och kom att utgöra en stor del av den första läran om nationalekonomi. De första klassiska nationalekonomerna lyckades delvis redovisa begreppet tillväxt och utveckling. I kombination med den industriella revolutionen som skedde i samhället under den tiden ledde detta till ett helt nytt synsätt på den egna ekonomin. Tidigare i historien hade det enbart varit stora härskares ekonomiska situation som ansetts som viktig. Efter tillkomsten av teorin om nationell ekonomi och den industriella revolutionen flyttades fokuset till arbetes förutsättningar. Dessutom kom begreppet klassisk nationalekonomi att vidga synen på olika länders ekonomi.
Ekonomins dynamik
Ytterligare ett begrepp som etablerades i den här vevan var de klassiska nationalekonomernas värdeteori. Med hjälp av den här teorin kunde teoretikerna undersöka dynamiken i ekonomin på ett helt annat sätt än tidigare. Teorin drog tydliga gränser mellan värdet av byteshandel och värdet av brukshandel. De menade att marknadspriserna påverkades av kortare influenser som var svåra att skapa teorier kring. I den nya teorin ingick delar som senare har används inom begreppet marknadsekonomi. De tre huvuddelarna som teorin består av är efterfrågan, teknologi och löner.
Många av de här teorierna och uppfattningarna förekommer fortfarande idag. Om du vill läsa mer om nationalekonomi ur ett mer nutida perspektiv är den här artikeln något för dig.
Efterföljande debatter
Ovanstående teorin har debatterats ur många olika vinklar. Dels finns det de som menar att teorin går att applicera på dagens samhälle också. Åtminstone efter viss modifikation. Också finns det de som menar att teorin är helt förlegad jämfört med hur det ser ut i samhället idag.
Till viss del består dagens studier och teorier inom ämnet marknadsekonomi av teorin nämnd ovan. Det vill säga, hur efterfrågan påverkar marknaden och med mera. Samtidigt så finns det fler dimensioner att ta hänsyn till idag.
Experterna anser att den klassiska nationalekonomin som begrepp dog ut under 1800-talet. Kanske var det också så till viss del, den formades i alla fall om i en omfattande utsträckning.